Gravrätt

Alla som är folkbokförda i Sverige vid tidpunkten för sitt dödsfall har rätt att få en gravplats. Det här är en rättighet som gäller för alla, oavsett hur gamla eller unga de var när de avled. Det samfund som ansvarar för att se till att det finns tillräckligt många gravplatser i Sverige är i de allra flesta fall Svenska kyrkan, men reglerna gäller för alla individer oberoende av om de har tillhört ett kyrkligt samfund eller inte. I vissa kommuner har istället själva kommunen ansvar för att säkerställa antalet gravplatser, men vems ansvar gravplatserna ligger på förändrar inte regelverket kring att alla har rätt till en grav.

Gravrätt – vad är det?

Man behöver skilja på gravrätt och gravplatser. Gravrätten innebär att den som avlidit har rätt till gravplatsen under 25 år efter att själva gravsättningen ägde rum. Under de här 25 åren behöver de anhöriga inte betala något för platsen eftersom det är en kostnad som debiteras genom den begravningsavgift som alla i landet betalar. Under de 25 åren som en avliden har gravrätt får ingen annan begravas i samma grav. Vill man som närstående förlänga tiden för rättigheterna till gravplatsen går det att göra genom en avgift.

Ibland kan det hända att en grav har flera platser och att exempelvis en make eller maka ska begravas på samma plats som den som avlidit först. Om så är fallet kommer gravrätten för den första som blivit gravsatt förlängas, så att båda har gravrätt 25 år framåt i tiden från det att den senaste gravsättningen gjordes. Om man inte väljer att förlänga gravrätten kommer gravplatsen återgå till huvudmannen, alltså kommunen eller Svenska kyrkan. De kan då låta någon annan begravas på platsen.

Gravrätt för olika gravplatser

Man kan begravas på flera olika sätt i Sverige, och beroende på hur man begravs gäller gravrätten på olika sätt.

Grav utan gravrätt – till dessa gravplatser hör bland annat minneslundar och asklundar. Att graven inte har en gravrätt innebär då att andra kan begravas på samma plats trots att det inte gått 25 år.
Grav med begränsad gravrätt – på en dylik gravplats är det upp till den som är gravrättsinnehavare att bestämma vem som får bli begravd på platsen. En grav med begränsad gravrätt tas hand om av Svenska kyrkan eller kommunen, beroende på vem som ansvarar för begravningsplatser på orten.
Grav med full gravrätt – vid full gravrätt är det gravrättsinnehavaren som har hand om allt som rör själva platsen. Det kan till exempel handla om att sköta om graven så att den ser prydlig ut, att avgöra hur stenen ska se ut och utöver det även bestämma vem som får begravas på platsen. Har man full gravrätt är man även skyldig att underhålla gravplatsen. Gravrättsinnehavaren kan bli betalningsskyldig vid misskötsel.

Hur själva gravsättningen fungerar kan ni läsa mer om här.

Vem är gravrättsinnehavare?

En gravrättsinnehavare är inte den som har avlidit, utan någon som dödsboet har utsett till att ansvara för gravplatsen. Man kan antingen vara en eller flera personer som innehar titeln. När en person har avlidit måste dödsbodelägarna besluta om vem som ska vara gravrättsinnehavare inom sex månader. För att beslutet ska vara giltigt krävs att alla delägare är överens om beslutet. För att man ska kunna bli utsedd till gravrättsinnehavare måste man vara närstående till den bortgångne, det går alltså inte att välja vem som helst.