Vanliga frågor om Alla helgons dag

Allhelgonahelgen består av av Alla helgons dag och allhelgonadagen. Det är en helg som infaller varje år under hösten, då vi tänder ljus på och dekorerar gravstenar och minneslundar samt tänker på våra bortgångna. Allhelgonahelgen är en gammal högtid som många inte längre vet varför vi firar. I den här artikeln besvarar vi några vanligt förekommande frågor gällande denna högtid.

Varför firar vi egentligen?

Under allhelgonahelgen minns vi våra bortgångna på ett speciellt sätt. Vi smyckar deras minnesstenar med blommor, dekoration och tända ljus. Många kyrkoförsamlingar bjuder dessutom in personer som mist en nära släkting under året till en minnesgudstjänst för att hedra minnet av de bortgångna sedan förra årets Alla helgons dag. Helgens huvudsakliga syfte är alltså att hedra minnet av våra döda släktingar, vänner och bekanta. 

I början av 1900-talet slog firandet av Allhelgonahelgen till i Sverige. På den tiden firade man genom att tillsammans tillaga och äta en gemensam festmåltid. Man tände dessutom ljus och skålade för de bortgångna och avsatte även en del av måltiden till dem. Efter andra världskriget blev gravljussättningen populär och man börjar då tända ljus på kyrkogårdarna istället.

När infaller Alla helgons dag i år?

Alla helgons dag är en rörlig helgdag och firas varje år på den lördag som infaller under tiden den 31a oktober till 6e november. Det innebär att Alla helgons dag i år firas den 1a november.

Kan Allhelgonadagen och Alla helgons dag infalla på samma dag?

Ja, det är fullt möjligt att allhelgonadagen och Alla helgons dag infaller på samma dag i almanackan. Detta då allhelgonadagen alltid infaller den 1a november, medan Alla helgons dag infaller lördagen mellan den 31a oktober till 6e november. I år kommer till exempel dessa dagar att infalla samma på samma datum, vilket det även gjorde år 2014. För att kortfattat förklara hur det är möjligt kan man sammanfatta det med att en rörlig dag helt enkelt sammanfaller med en fast dag. 

Vad är skillnaden på Halloween och Alla helgons dag?

Den 31a oktober, alltså dagen innan allhelgonadagen, kallas allhelgonaafton. På engelska översätts denna afton till ‘All Hallows Eve’, vilket i koncentrerad form blir ‘Halloween’. I USA och England firas alltid Halloween den 31a oktober, men för oss i Sverige har det blivit svårare att spika ett datum eftersom att vi även har Alla helgons dag att ta hänsyn till under tidsperioden. 

Halloween är ursprungligen en keltisk skördefest då de döda återvände till jorden. För att vägleda dessa spöken, och samtidigt skrämma iväg häxor tände man massa eldar. Halloween-traditionen har sedan vidareutvecklas och amerikaniserats till en omtyckt högtid då barnen skämtar med de vuxna. Det skämt som kanske är mest förknippat med Halloween är “Trick or treat” eller “Bus eller godis” på svenska, vilket går ut på att barn klär ut sig till spöken eller andra läskiga ting och sedan knackar dörr i sitt område. Vid varje hushåll ropar de “Bus eller godis!” och de som inte bjuder barnen på godis kan förvänta sig något form av bus istället. Halloween ska ej förväxlas med Alla helgons dag, då vi i Sverige istället minns våra bortgångna och tänder ljus till minne av dem. Man kan säga att både allhelgonahelgen och halloween ämnar att uppmärksamma de döda och bortgångna, men att det gör på två mycket olika vis.

När började vi fira Alla helgons dag?

Det äldsta svenska beviset på att Alla helgons dag har firats återfinns i en notering i ett kalendarium från år 1198. På den tiden var det en dag då man skänkte en tanke till de helgon som inte hade en egen dag i almanackan.

Alla helgons dag